Som två yrväder kommer de mot mig över isen och grälar högljutt denna julaftonsmorgon.
— Bengt är snäll och ska ha en julklapp! ryter tomten.
— Ingen är snäll! Alla är dumma! invänder Jesus i ett tonläge som inte är helt olikt Jonas Gardells.
Tomten och Jesus fort-
sätter att gorma över mitt huvud, som jag inte vore där.
Efter att ha lyssnat på deras gubbsjuka käbbel, bryter jag in:
— Har någon frågat mig hur jag vill att julen ska firas? Jag tänker då inte fira någon jul förrän freden kommit till jorden! proklamerar jag trotsigt.
— Fred på jorden är något otänkbart. Men jag önskar att jag kunde tro på det! säger Jesus och tomten nickar instämmande.
— Om ni inte ens kan tänka er fred på jorden, hur ska vi då någonsin få fred? undrar jag.
Jag är en romantiker som tror att freden är möjlig i vår tid. Men tomten och Jesus skapar ingen fred. Det måste vi själva göra. Fred på jorden är en vacker och jordnära tanke — oändligt vackrare än julefrid med tomtar på Nordpolen och gudar i himlen.
Så jag önskar alla fred på jorden.
©foto/Åsa Lindberg
Fackförbund en bra artikel Bengt!
SvaraRaderaDock tycks det vara en begreppsförvirring,
Under julen talar man om frid (snarlikt ordet fred) men med en helt betydelse.
Hemma fick vi julefrid när far kraftigt överförfriskad somnade med bomullen från tomteskägget på sina kläder. Huruvida det då var frid på jorden vet jag inte, men det rådde iallafall frid i vår lilla värld.
Möjligen är det vad vi små människor skall sträva efter oavsett man kallar sig Jesus eller Tomten
God fortsättning och lev i frid!