I skydd av mörkret tog vi oss till stranden vid Gültzaudden i Luleå.
Vi försökte fly från de hårda religiösa lagarna som krävde att hela befolkningen måste underordna sig identiska konsumtionsmönster.
Kustbevakningen väntade på oss. De hade slagit sönder vår motorbåt och satt den på grund. En metallisk röst hackade monotont i en megafon ur mörkret, samtidigt som strålkastare spelade över vår flyktbåt:
— Västvärlden har vilat på kristen grund! Och nu är Tusenårsriket är här! en belöning för oss goda kristna! Men samtidigt ett straff för de onda! Härifrån flyr ingen! Gud ser allt! Gud vet vad som är bäst för er! Gud är god! Stanna där ni är och invänta vår personal!
Vi är slavar här i Guds rike, ett tusenårsrike som de kristna så ivrigt
väntade på. Här hamnade vi som kämpade mot den kristna värdegrunden "Tro på Gud men älska pengar".
Vi såg att det största hotet mot vår planet är den kristna medelklassens livsstil — konsumtionssamhället. Den livsstilen har både sin kropp och själ i kristendomen — materialism och andlighet. Materialismen har växt in i själen på bekännande kristna.
Här hatar alla oss. Jesus Kristus stirrar fientligt mot oss varje dag:
— Kom inte och säg att jag inte varnade er! Minns ni inte budskapet som jag gav mellan raderna i Bibeln? "Om ni inte älskar mig ska jag plåga er så svårt... att ni önskar att ni aldrig blivit födda! Nu ska ni få lida för att ni använde er fria vilja i fel syfte. Ni valde själva!"
Jesus hann knappt avsluta tiraderna innan medelklassen skanderade lyckligt:
— Lyda! Lyda! Lyda! Kärlek är att lyda! Jesus är kärleken! Ett helvete åt tvivlarna! Deras lön är att tjäna oss!
I Guds rike står ingen utanför. Ingen slav saknar arbete. Här finns arbetsuppgifter åt oss alla. Vi sliter och släpar från det att solen går upp tills vi stupar i säng i skymningen. Men straffet är att vi enbart tillåts producera statusprylar som levereras till enorma köptempel, där de kristna shoppar och tillber Gud i extas. Dessa shoppingcenter och helgedomar blänker och gnistrar av renaste guld och ädelstenar.
Vi får endast utföra sysslor som vi inte tror på. Detta är vårt straff, att utföra meningslösa arbetsuppgifter. Fria dagar slussas vi till shoppingtemplen och uppvisas för de kristna. Vi tvingas sjunga med i lovsångerna för att undvika att brännas av apostlarna som bär på knutpiskor med brinnande eldtungor.
Det flesta av oss har fått smaka på piskan. De kristna älskar att höra klagoropen från oss som vägrade att följa Jesus Kristus, när vi förstod att den kristna värdegrunden är en avgrund.
Det går cirka 2000 slavar på varje kristen. Vi kommer från alla världens hörn. Här plågas vi varje dag av meningslösheten.
Vi har funnit Gud. Nu söker vi friheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar