Kärlek och solnedgång

Solnedgång över Luleå är ett egenartat färgspel, mer majestätiskt än de största katedraler människo-
händer lyckats bygga.

Civilisationen är ett hast-
verk i  jämförelse med vad  ljuset skapat under miljarder år.
Ute på isen är vi lyckliga, förundrade över vår obetydlighet i tid och rum.
Att stå mitt i den ned-
gående solens sista strålar ger perspektiv på tillvaron. Jag tänker att "min solnedgång är någon annans soluppgång". Och solen kommer alltid tillbaka. Åtminstone ännu några miljarder år. Sen får vi se.

Och i dag gick solen ned 14:03 i kärlekens tid. För solnedgång över Luleå är ren kärlek.